Different Types Of Humans -3- Part 1

 

 

Det har gått två dagar och jag har inte sett skymten av Justin sen den där kvällen för två dagar sen.... Det var väldigt skumt. Jag kollade runt i korridoren efter honom. Men jag såg inte skymten av honom. Vilket är -fortfarande- väldigt skumt. Jag gick igenom korridoren och bort till klassrummet vi hade matte i. Jag gick in genom dörren och kollade runt i klassrummet. Tillslut landade min blick på killen som ignorerat mig i två dagar. Jag gick fram till bordet framför honom utan att ge honom en ända blick. Jag satte mig ner och väntade på att läraren skulle komma in genom klassrummet, jag hörde hur en stol drogs ut men la ingen vikt på det. Tillslut satte sig någon bredvid mig. Jag vände blicken mot personen och såg till min fruktan att de var Justin som hade satt sig där. Han vände blicken mot mig och öppnade munnen för att säga något men jag avbröt honom. "Var har du varit dom senaste två dagarna?" Frågade jag och kollade på honom med höjda ögonbryn. "Jag... Ehm jag...." Jag skakade på huvudet. "Whatever" jag vände min blick mot läraren som precis kommit in i klassrummet. Och nu började den hemska lektionen.

Justin's perspektiv

Jag satt och kollade på Tilly hela lektionen, det hade ringt ut för 5 minuter sedan och just nu började franskan men jag brydde mig inte direkt. Jag gick knappt på lektionerna längre. Men det var inte pågrund av att jag blev uttråkad och inte orkade med skolan utan för att jag blir väldigt lätt blodtörstig -om det ens låter vettigt-. Det var väldigt svårt att hålla sig i skinnet när det är mycket personer omkring. 

Om ni förstår vad jag menar. Det gick inte att undvika blod ibland eller näst intill aldrig. Men detta kanske inte låter vettigt men det gör det för mig bara för att jag är en vampyr och ja det är komplicerat.

Jag borde egentligen berätta för Tilly vad som pågår men då hade jag varit tvungen att berätta hela sanningen om allt, hela historien om vampyrgrejen och jag kunde inte berätta för någon om det. Jag kanske inte berättar för Tilly, någonsin. Men det är för hennes bästa. Jag behövde skydda henne på alla sätt, och det blir lättare om hon inte vet.Men i alla fall så gick jag in i franska salen. Jag gick och satte mig längst bak i klassrummet. Under franska lektionen hade jag mina tankar på tjejen som gjorde mitt liv fantastiskt -Tilly-, tjejen som jag egentligen borde se som vän. Men det var det sista jag ville. Det ringde ut och det var dags för lunch. Jag gick mot mitt skåp där killarna stod, Chaz och Ryan. "Äntligen kommer du jag är utsvulten!" utbrast Chaz när jag öppnade skåpet och slängde in mina böcker innan jag stängde skåpet igen. Jag började gå med dom bort mot matsalen. Chaz och Ryan visste vad jag var men dom var mina bästa vännner så det är klart att jag berättade för dom, dom hjälpte mig -ja typ...- Dom hjälpte mig med att hitta ett offer. Nästa person som jag skulle få drick blod av. Men ibland kan jag faktiskt tycka synd om dom personer som dör på grund av mig. "Men vad sägs som hon?" sa Ryan och pekade på en tjej vid ett bord längre bort. Jag vände långsamt blicken mot tjejen han pekade på… Allting tog stop inom mig. Han pekade på Tilly.

“Ehm killar ni behöver inte välja åt mig. Jag är inte hungrig” sa jag och vände blicken mot dom igen. “Okej” sa dom i kör och började gå bort mot ett ledigt bord, eller det var vad jag trodde men istället gick dom mot Tilly’s bord. “Du snygging” sa Chaz och blinkade med ena ögat mot Tilly. Tilly kollade upp på Chaz med frågande blick. “Byt bord” sa han och hon kollade chockat på honom och det gjorde även jag.”Ursäkta mig men jag sitter helt kvar här” Tilly’s ord chockade mig ännu mer, Tilly såg inte ut som den personen som sa emot folk, men där hade jag tydligen fel. Jag skakade på huvudet för att komma tillbaka till verkligheten. “Sorry babe men du måste” sa Ryan men Tilly rörde inte en fena. “Tilly vi kan hitta ett annat bord” sa en av Tilly’s kompisar vilket fick henne att vända huvudet mot henne, sen skakade hon envist på huvudet “tyvärr killar men i får hitta ett annat bord, de här…” hon gjorde en skest över bordet innan hon fortsatte “...bordet är upptaget…” hon stannade ännu en gång mitt i meningen när hennes blick landade på mig “.. Och dig behöver jag prata med!”  

Så jag vet att detta egentligen skulle kommit ut i tisdags men sen jag sa att det skulle kommit ut igår, men aa jag åkte till en kompis, och sen har jag knappt hunnit skriva. Så detta är bara del 1 men del 2 kommer förmodligen på söndag eller lördag! Lovar!
Bye!
 
 



Kommentarer
biebzters

Länkbyte? :) Länka mig:)

Svar: Ehm mejla mig så kan vi prata om det... justinbieber.novell12@gmail.com
JB Noveller

2014-01-17 @ 14:27:14
URL: http://biebzters.blogg.se
Viktorija

Spännande!

2014-01-17 @ 22:33:35
URL: http://sunkissedlife.devote.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

justinnovell.webblogg.se

Dagarna går och jag vet fortfarande inte hur jag blev räddad efter bilolyckan som hände för ett halvår sen. Mina föräldrar är borta, döda. Men ingen vet hur jag klarade mig. Jag lever nu med min moster och bror. Men när skolan börjar igen efter sommarlovet ser jag killen jag såg samma kväll som mina föräldrar dog. Killen jag helt plötsligt får känslor för. Allt jag hållit inne i månader, som känns som år, kommer ut. Different type of humans är en novell om kärlek, vänskap och hemlig

RSS 2.0