Jag klev ur bilen tillsammans med Caroline och Nelly. “Är du säker på att du vill gå till skolan idag, Tilly?” frågade Nelly för typ tusande gången. Det börjar bli lite irriterande “Ja jag är säker!” jag var fast besluten med att gå till skolan idag. Det har gått ett halvår och någon gång måste jag komma över mina föräldrar! Jake däremot påstår att han har kommit över våra föräldrars död. Men jag och moster Jenna tror annat! Han har börjat göra korkade grejer. Och han kan inte fortsätta så. “Säkert?” frågade Caroline och jag nickade som svar. Jag tog ett djupt andetag och öppnade sen dörrarna till skolan. Allas blickar föll på mig. Jag har aldrig gillat att ha folks uppmärksamhet på mig. Men det är antagligen för att Jake knarkar. Han har det nog jobbigast. Och det är inte så lätt när alla vet att det är mitt fel. Eller jag kan ju inte hjälpa att jag kunde bli räddad på något konstigt sätt, men det är väl ändå inte mitt fel. Eller? “TIilly!” jag kollade på Caroline som ruskade om min arm lite lätt och när hon fått min uppmärksamhet helt pekade hon på Jake som står och pratar med en sistaårs elev. Josefine. Hon är ganska korkad men det är inget fel på henne så. jag hatar henne inte elller något och dessutom är det min kompis -och ex- Josef’s syster. Ja ni fattar poängen. tror jag. Men ändå . Jag gick med snabba arga steg fram till Jake. Jag harklade mig när jag stod bakom honom. “Kan jag få prata lite med min bror lite? Han kommer strax tillbaka” sa jag och hon nickade. Jag drog med Jake i armen några meter bort släppte jag hans arm och slog till honom i huvudet. “Hur jävla dum får du vara? Vi skickar dig snart till internat skola om du inte skärper dig! Vi hatar att se dig så här! Kan du inte bara gå vidare som en normal människa?” skrek jag på honom och vi fick några blickar på oss. “Nej Tilly jag kan inte gå vidare när jag vet att den som orsakade deras död bor under samma tak som mig! Alla tar inte saker så bra som dig Tilly kan du inte förstå det någon gång?” skrek han tillbaka på mig. Jag kände hur ännu fler blickar blickar brände mot min rygg..

“Okej , fine. Jag orsakade mammas och pappas död men jag ville aldrig att dom skulle dö! Jag mådde dålig t och ville hem!” skrek jag i ansiktet på honom. Jag vände mig sen om och gick fram till Josefine. “He is all yours” sa jag och gick sen till mitt skåp.  Jag kunde känna folks förvirrade blickar i ryggen på mig men la ingen som helst vikt på det. Jag öppnade skåpet och tog ut böckerna till den första lektionen. Men jag hann inte långt innan mitt namn ropades ut i högtalaren. Jag suckade och gick till rektorns kontor.

“Så ni kan gå nu!” sa rektorn och vi ställde oss upp och gick ut. Rektorn tyckte inte det var rättvist att Jake sa att det var mitt fel att våra föräldrar dog. Egentligen tyckte nog alla det eftersom att om ingen räddade mig så hade jag också varit död och då hade ju alla fortfarande tyckt att det var mitt fel då jag ville bli hämtad en sen svart kall kväll. Men i alla fall så började hon sen prata om Jake’s betyg för om han inte fick upp betygen till minst ett VG+. Så typiskt rektorer. Jag suckade och gick till min nästa lektion som bar matte. Jag hatar matte. Det är så tråkigt. “Ursäkta?” sa någon och petade mig på axeln. Jag kollade back på personen, som var en kille, och tyckte jag kände igen honom. Men jag vet inte från vart. Jag hummade och kolade på honom med ett leende. “Vart ligger mattesalen?” frågade han, jag log och sa; “Ehm jag ska också ha matte så du kan följa med mig” han log tacksamt och följde med mig till matten. Vi gick in och satte oss längst bak i klassrummet. “Jag heter Tilly förresten” sa jag och sträckte fram handen mot honom. “Justin… Bieber” sa han och kollade sen på läraren som kom in i rummet. Jag drog chockat tillbaka handen. Men ignorerade det den. Varför skakade han inte min hand? Brukar man inte göra det? Eller har jag levt för mycket på mitt rum utan att riktigt veta vad som händer? Jag skakade på huvudet och fokuserade på matte lektionen som hade börjat. Jag räknade tal tills lektionen var slut. “Trevligt att träffa dig Tilly” sa Justin och log innan han gick sin väg när vi kommit ut från klassrummet. Jag log och gick vidare till mitt skåp. Jag la in matteböckerna och tog ut engelska böckerna. Jag gick till klassrummet jag hade engelska i och satte mig längst bak i klassrummet -som vanligt- och väntade på att Nelly eller Caroline skulle komma in i klassrummet. Men ingen av dom kom in i klassrummet när lektionen började. Telefonen i min ficka vibrerade. Hag tog upp den under bänken och läste meddelandet från Caroline.

Från: Carro<3:*

"Nelly sitter inne på toaletten och gråter kom fort!<3"

När jag kollade upp från telefonen insåg jag att Justin satt på stolen bredvid mig. Han log mot mig och jag log snabbt tillbaka innan jag reste mig upp och allas blickar vändes mot mig. "Miss sätt dig ner igen lektionen börjar nu" sa våran engelska lärare jag inte visste namnet på. "Ehm men jag måste gå till damernas och pudra näsan" sa jag och pratade så snällt som möjligt för att han skulle låta mig gådrulle klassrummet. "Aa okej då men skynda dig" jag nickade och småsprang ut ur klassrummet och mot toaletterna. Jag gick in på tjejernas och hörde snyftande från ena båset. Inte långt efter såg jag Caroline stå utanför. "Nelly?" sa jag när jag kommit fram till båset. "Ja?" svarade hon och snörrvlade. "Vad har hänt?" jag hörde att det rassla till i låset och sen öppnades dörren. Ut kom Nelly med röd sprängda ögon. Hon tog ett djupt andetag och tog sen bort halsduken från halsen. När jag tänker efter så hade hon inte den imorse. Hon vred på huvudet och mina ögon blev stora som bowlinklot när jag såg bitmärket på hennes hals. "Vem gjorde det där?" tog jag mod till mig att fråga. "Det var den där nya killen, Jason tror jag att han hette" jag tänkte efter ett tag... "Sa han sitt efternamn?" frågade jag sen. "Bieber"

Har egentligen inet att säga.... Kommentera! Och desto mer ni kommenterar desto kortare tid tar det för kapitlet!